Anvisningar  
Om Topelius
 

Topelius i toner


Den svenske tonsättaren August Söderman skrev 1853 musik till skådespelet Regina von Emmeritz. Ur denna musik är »Soldatvisa» den mest kända

Delar av Topelius enorma produktion har i dag fallit i glömska, men många av de dikter som tonsatts är fortfarande allmänt kända och ofta sjungna. Motiven i de tonsatta dikterna är långt de samma som i den övriga lyriken: barnet, Finlands natur, årstidernas växlingar och naturen som Guds uppenbarelseform.

Topelius uppger själv att han dels skrev ord till andras musikaliska tankar, dels att han sjöng sina tidiga dikter till egna melodier som aldrig blev upptecknade. Endast ett fåtal dikter publicerades ursprungligen med noter. Däremot har många etablerade kompositörer tagit sig an hans dikter. Jean Sibelius komponerade musiken till fyra julvisor, bland dem »Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt». Gabriel Linsén tonsatte fjorton av Sylvias visor, bl.a. »En sommardag i Kangasala» (Jag gungar i högsta grenen) och »Under rönn och syrén» (Blommande sköna dalar). Karl Collan skrev musik till bl.a. »Vasa marsch» och »På Roines strand», en dikt som också sjungs till en finsk folkmelodi.

Barnvisor

Som diktare för barn var Topelius långt före sin tid och hans inflytande på senare generationers barnvisor är obestridligt. De flesta av hans visor ingick i Läsning för barn (1865–1896), och en del av dem var försedda med noter. Många fler dikter kom efterhand att bli tonsatta och ingå i skolornas sångböcker, först i Sverige och senare i Finland, och fick därmed stor spridning. Några av de visor som blivit mest uppskattade är tonsatta av Alice Tegnér, t.ex. »Lasse, Lasse liten» och »Videvisan», samt »Nu står jul vid snöig port». Bland Topelius kända visor kan ytterligare nämnas »Och nu är det vinter och skidan hon slinter» och »Klang min vackra bjällra». (Se även Barnlitteratur.)

Psalmer

Eftersom Topelius intresserade sig för såväl det religiösa livet som det musikaliska, engagerade han sig också i psalmförfattande. Från 1868 deltog han i psalmbokskommitténs arbete, som 1886 resulterade i en psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Topelius bidrog själv med 30 psalmer. Två av dem är skrivna för skolungdom, bl.a. »Sanningens Ande» som länge sjöngs som inledning på skolåret. I den svenska psalmboken i dag finns tretton psalmer med ord av Topelius. Av dem kan nämnas »Hur härligt vittnar land och sjö», »Herren, vår Gud, är en konung», »Gud, i mina unga dagar» och »Giv mig ej glans». Dessutom är sju psalmer bearbetade av honom. Också i den finska psalmboken ingår flera psalmer av Topelius, liksom i psalmboken för Sverige.

Libretton

Utöver ett stort antal tonsatta dikter, barnvisor och psalmer, skrev Topelius tre libretton. Komponerandet av det första, Sancta Maria, påbörjades av Conrad Greve, som emellertid avled innan det slutfördes. Det andra, Kung Carls jagt, med musik av Fredrik Pacius, fick desto större uppmärksamhet och erkännande då operan hade urpremiär 1852.

Topelius tredje libretto var Prinsessan af Cypern, ett sagospel som skrevs för invigningen av teaterhuset i Helsingfors 1860 och tonsattes av Pacius. Efter Topelius död utvecklades skådespelet Regina von Emmeritz till ett operalibretto som tonsattes av Oskar Merikanto och uppfördes i Helsingfors 1920. Några skådespel har även försetts med musik, t.ex. Prinsessan Törnrosa, till vilket Erkki Melartin komponerade några nummer. (Se även Dramatik.)

 

Lästips

Fabian Dahlström, »Topelius och musiken», Källan 2/1998, s. 28–35.
Ann-Mari Häggman, »Topelius och barnens visor», Källan 2/1998, s. 18–27.

Inspelningar

Kung Karls jakt, dir. Ulf Söderblom, Nationaloperans orkester, kören Jubilate, Pirkko Törnqvist, Walton Grönroos m.fl., Finlandia records FACD 107, 1991.
The Princess of Cyprus, dir. Ulf Söderblom, Tapiola sinfonietta, kören Jubilate, Tove Åman, Johan Storgård m.fl., BIS-CD-1340, 2004.

Lyssna på Prinsessan af Cypern på nätet.