Anvisningar  
Om Topelius
 

Familjen


Emilie och Zacharias Topelius döttrar fr.v. Toini, Aina och Eva, fotograferade omkring 1859. (Paul Nyberg, Från Kuddnäs till Björkudden)

Hustrun

Topelius hörde sedan unga år till samma umgängeskrets som sin blivande hustru Emilie Lindqvist (1821–1885). Rådmannen Isak Lindqvists dotter var musikalisk och mycket omsvärmad i det livliga sällskapslivet i Nykarleby, bl.a. av Topelius närmaste vän Henrik Backman. År 1842 förlovade sig Emilie och Zacharias och tre år senare, strax före nyår, firade de stort dubbelbröllop i det Lindqvistska hemmet tillsammans med Emilies syster Mathilda och hennes fästman Johan Hæggström, borgmästare i Nykarleby. Topelius hade samma år debuterat med diktsamlingen Ljungblommor, som också innehåller dikter skrivna till fästmön.

Emilie Lindqvist hade både litterära och konstnärliga intressen, och läste och kommenterade ofta det som Topelius skrev. I ett brev uppger Topelius att han strukit mycket som Emilie inte godkänt, »men vad hon gillade, det höll provet». Hon illustrerade den första utgåvan av Topelius Sagor (1847) och kolorerade också själv bilderna i alla 500 exemplar.

Till följd av många graviditeter och förlusten av fem barn försämrades Emilies hälsa under 1860-talet. Också värdinneskapet i det flitigt besökta hemmet var påfrestande. Hon reste flera gånger utomlands för att kurera sig, men hennes tillstånd förvärrades ändå efterhand. Den långvariga »nervsjukdomen» visade sig slutligen vara sockersjuka och 1885 avled hon i hjärnförlamning, d.v.s. det man numera kallar för stroke.

Döttrarna

Äldsta dottern Aina föddes 1846. År 1848 föddes sonen Mikael, som dog två år senare på Kuddnäs. Döttrarna Toini och Eva föddes åren efter varandra, 1854 och 1855. De följande barnen Rafael och Rosa blev bara ett respektive tre år. Två barn föddes döda.

Äldsta dottern Aina (1846–1916) intresserade sig för sång. Hon hörde till den kör som medverkade i festgudstjänsten vid lantdagens öppnande 1863 och hon sjöng aktivt i Vårföreningens kör i mer än trettio år. Topelius var en av körens egna skalder och den uruppförde flera av hans s.k. Sylviavisor. Aina var allmän kransbinderska vid promotionen vid Kejserliga Alexanders-Universitetet 1864 och blev då bekant med sin blivande man Berndt Nyberg. Till deras bröllop skrev Topelius »Jag vet en fågel i rosengård», som också blev Vårföreningens bravurnummer. Familjen Nyberg flyttade senare till Borgå och fick åtta barn. Yngste sonen Paul blev en av Zacharias Topelius levnadstecknare.


Toini Topelius publicerade flera sagosamlingar. Samlingen Sommarsjö och vintersnö utkom 1897 på svenska och 1900 på finska.

Toini och Eva var nästan jämnåriga, men mycket olika varandra. De gick i Svenska Fruntimmersskolan i Helsingfors och undervisades privat. Senare fick de lektioner i konstämnen i Stockholm. Toini (1854–1910) hade gravt nedsatt hörsel och trivdes inte i stora sällskap. Hon ägnade sig främst åt litterär verksamhet. Tillsammans med Alexandra Gripenberg utgav hon barntidningen Nya Trollsländan och den finska barntidningen Tilhi. Hennes debutroman I utvecklingstid (1890) var en av de första flickböckerna i Finland. Två år senare utkom Familjen Himmelstjerna och Sidenswahnska bolaget och 1897 sagosamlingen Sommarsjö och vintersnö. Toini hör till pionjärerna inom landets kvinnosaksrörelse och hon skrev många artiklar i ämnet. Hon recenserade också ungdomslitteratur i huvudstadspressen och skrev resebrev. Efter faderns död flyttade Toini till Norge och bodde där resten av sitt liv.

Den yngre och mer utåtriktade systern Eva (1855–1929) valde måleriet som sin konstform. Hon studerade vid Konstföreningens ritskola, men också i Köpenhamn och S:t Petersburg. På uppmaning av sin far vistades hon även i Önningeby konstnärskoloni på Åland. Där träffade hon den svenske konstnären J.A.G. Acke, som hon gifte sig med 1891. Paret bodde tidvis på Björkudden, där Acke avporträtterade sin svärfar. Efter Topelius död flyttade konstnärsparet till Vaxholm i Sverige och adopterade en pojke från Italien.

 

Lästips

Suvi Ahola, »Tyttökirja puolustaa naisen oikeuksia – Toini Topelius», »Sain roolin johon en mahdu». Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja, red. Marja-Liisa Nevala, Helsinki: Otava 1989, s. 254–257.
Paul Nyberg, »Toini Topelius, en konturteckning», Människor och minnen. Personliga hågkomster och släkthistoriska skildringar, utg. Paul Nyberg och Victor Hoving, Helsingfors: Söderströms 1946.
Agneta Rahikainen, »'Zache gubben' och furstinnorna på Björkudden», Källan 2/1998, s. 5–17.